Om jag ska ta hand om min lillebror över en dag så måste jag ta stort ansvar, mina föräldrar förväntar sig att jag ska både leka, mata, klä på han och ta av han kläderna.

Den senaste gången jag var ”den vuxne” var nog när jag skulle passa min brorsdotter medan hennes föräldrar var och handlade. Det var också första gången jag var barnvakt. Hon var en lugn bebis men jag tänkte på allt dåligt som kunde hända henne så jag tog alla kuddar i huset och byggde en stort fort runt henne så att hon inte kunde fly någonstans.

När mina föräldrar har annat att göra så brukar jag följa med min bror på hans fritidsaktiviteter ibland. Då får man ett ansvar för att hålla koll och hjälpa till ifall något skulle hända.

Jag har varit barnvakt åt mamma och pappas kompisars barn och även min lilla kusin. T.ex när vi är ute och går så har jag ansvar så att barnet inte springer ut på gatan.

Jag har fått vara den vuxna när mamma och pappa åker på semester.

När jag har tagit mer vuxet ansvar är när jag stannat hemma själv, när till exempel familjen åker iväg till kanske landet. Då så bjuder jag över några kompisar. Då så får jag se till att inget går sönder. Och då så måste jag se till att lägga mig å så. För vanligtvis vet jag ungefär när jag ska lägga mig, när dom andra gör det. Och att diska, bädda osv.

Så att känna sig vuxen är enligt mig när man gör hussysslor. Man är inte bara vuxen när man tar hand om någon mindre. Utan att göra saker som man vanligt vis gör när man bor själv…

När min moppe behöver trimmas/lagas o pappa inte är hemma så får jag göra det själv.

När ens föräldrar åker bort i några dagar så får man kanske ansvar över att sköta hemmet tex plocka ut ur diskmaskinen osv. Du får även sköta lite själv hur länge du får vara ute på kvällarna och liknande saker.

Förra året brukade jag vara barnvakt åt min 4 åriga kusin rätt så ofta. Vi brukade titta på film, spela fotboll och göra olika lekar både ute och inne.

När min mamma och pappa är borta så få jag ta hand om mina bröder.

Eftersom jag håller på mycket med idrott i en ganska liten förening, så är det viktigt att privatpersoner tar ansvar. I min förening jobbar mest de som spelar eller tränar i klubben. Därför får man ofta stå upp för tränare och hjälpa till. Så jag hoppar in ganska ofta och tränar de små barnen och då får man ta ansvar för alla.

Jag har vart den vuxna när jag varit med mina små kusiner och ska gå över en väg.

När man vart hemma själv någon dag då har man fått gå upp själv gå ut med hunden, laga mat och plocka ut diskmaskinen

Jag har tycker att jag är ”den vuxne” när jag har passar min lillebror (och hans kompisar ibland). Då behöver jag t.ex se till att de gör sina läxor och göra mat. Jag behöver ta ansvar för att allt blir gjort.

För några år sedan skulle jag och min bror vara hemma själva då våra föräldrar skulle iväg två veckor. Min bror älskar att köra kross och kör det varje dag. Dagen efter att våra föräldrar åkt ramlade han med krossen och behövde åka in till sjukhuset. Han hade brutit sitt nyckelben. Jag var tvungen att ta hand om honom i två veckor, göra allt i hemmet till och med borsta hans tänder.

Då och då får jag i uppgift att passa min lillasyster av mina föräldrar. Då förväntas jag vara ”den vuxna”. Då är det jag som ska ta ansvar över min syster och det är jag som bestämmer.

Jag har fått vara den vuxna t.ex. När jag har spelat sällskapsspel med mina små kusiner och måste göra så att de vinner för att de inte ska bli ledsna.

När jag passade mina grannar, när deras föräldrar var på middag. De ville göra så mycket så då blev det nästan som att jag fick säga nej till saker och bestämma lite över dem. Exempelvis när de skulle sova och så.

En gång när jag var lite yngre var mina föräldrar ute på en restaurang och då var det bara jag och min lillasyster hemma. Jag kände mig vuxen när jag fick ansvaret för min lillasyster även om mina föräldrar inte var ute för sent.

Mina föräldrar förväntar sig att jag ska bete mig mer som en vuxen när jag är med mina småkusiner.